Distriktets stadgar
STADGAR
RIKSORGANISATIONEN UNGA MED SYNNEDSÄTTNING (802013-5037)
Senast reviderade 2023-07-01
§ 1. NAMN OCH SÄTE
Riksorganisationen Unga med Synnedsättning (US) är en ideell, självständig och oberoende ungdomsorganisation i nära samarbete med Synskadades Riksförbund (SRF). Organisationens internationella namn är Youth with Visual impairment Sweden (YVIS).
Organisationens styrelse, Riksstyrelsen, har sitt säte i Stockholm.
§ 2. ÄNDAMÅL (bunden paragraf)
US är en idéburen intresseorganisation byggd på demokratisk grund. US arbetar för att främja delaktighet, mångfald, jämlikhet och jämställdhet både inom organisationen och i samhället. Målet är ett solidariskt samhälle där människor bryr sig om och känner ansvar för varandra.
US är en religiöst och partipolitiskt obunden, men inte neutral, organisation. Det betyder att US formulerar sina ställningstaganden och krav utifrån det organisationen anser gynnar unga med synnedsättning. Det är US’ medlemmar som bäst känner sina egna behov och möjligheter och därför är bäst lämpade att komma med förslag på lösningar och förbättringar.
US arbetar för att förbättra levnadsvillkoren för unga med synnedsättning genom att påverka samhället att bättre tillvarata målgruppens förmågor och tillgodose dess behov.
US’ arbete utgår från den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna samt FN:s konventioner som berör barns och personer med funktionsnedsättnings rättigheter.
Som organisation har US till uppgift att sprida kunskap om situationen för unga med synnedsättning till myndigheter, beslutsfattare, organisationer och allmänheten.
US har till uppgift att söka upp, organisera och engagera unga med synnedsättning i Sverige.
US’ verksamhet syftar till att stärka medlemmarna och skapa samhörighet mellan unga med synnedsättning. Verksamheten ger utrymme för kunskapsinhämtning och erfarenhetsutbyte.
§ 3. MEDLEMSKAP (bunden paragraf)
3.1. Medlemsvillkor
Medlemskap beviljas den som fyllt 10 men inte 31 år och har så nedsatt syn att det är svårt eller omöjligt att läsa vanlig text, orientera sig med bara synens hjälp eller har motsvarande svårigheter i vardagen. Hit kan inte personer räknas som har beviljats rätt att ta B-körkort utan restriktion. US har inget stödjande medlemskap.
3.2. Medlemsavgift och tillhörighet
US medlemmar måste följa antagna stadgar, riktlinjer, policys, regler och betala den medlemsavgift som beslutats av Riksstämman.
Varje medlem betalar sin medlemsavgift till Riksorganisationen och har sin tillhörighet i det distrikt eller den lokalavdelning där hen bor. Om en medlem vill vara med i ytterligare ett distrikt eller en lokalavdelning ska vederbörande betala ytterligare en medlemsavgift, samt meddela Riksorganisationen vilket/vilken ytterligare distrikt eller lokalavdelning hen vill tillhöra.
Varje år ska Riksorganisationen skicka ut instruktioner till medlemmarna om hur medlemsavgiften ska betalas. Sista inbetalningsdatum är den 28 februari.
En förtroendevald som inte betalt sin medlemsavgift senast den 28 februari förlorar sin rösträtt och dennes mandat blir vilande till dess att medlemsavgiften har betalats.
3.3. Yttrande-, förslags- och rösträtt
Varje betalande medlem har yttrande-, förslags- och rösträtt vid Riksstämman och vid det egna distriktets eller lokalavdelningens årsmöte.
3.4. Valbarhet
Valbar till tvåårsuppdrag är den medlem som under valåret inte är äldre än 29 år.
Valbar till ettårsuppdrag och fyllnadsval på ett år eller kortare tid, är den medlem som under valåret inte är äldre än 30 år.
För att vara valbar till revisorsuppdrag behöver inte medlemsvillkoren uppfyllas. Valbar till valberedning, är den medlem som under valåret inte är äldre än 30 år eller den som har en synnedsättning och är medlem i Synskadades Riksförbund.
En medlem kan inte vara både anställd och förtroendevald i samma led inom organisationen.
Valbar till riksorganisationens trygghetsråd är endast den som inte är en del av organisationen och som inte varit en medlem i organisationen på minst 10 år.
3.5. Uteslutning
Om en enskild medlem bryter mot stadgar, eller skadar organisationen eller dess medlemmar ska följande åtgärder vidtas enligt följande ordning: Varning, avstängning och uteslutning. Vid en handling av allvarligare art ska lämpliga åtgärder vidtas utan hänsyn till åtgärdstrappan.
Vid misstanke om brott inom US verksamhet ska en polisanmälan göras. Polisanmälan görs av företrädare för organisationen.
Den medlem som döms för ett brott som begåtts utanför US verksamhet vilket riskerar att gå ut över organisationens medlemskår eller verksamhet ska också uteslutas. Vid ett sådant beslut ska domen vunnit laga kraft innan uteslutning sker.
Avstängning sker på bestämd tid. Tidens längd avgörs av skadans art. Uteslutning gäller tills vidare. Medlem som blivit utesluten kan ansöka om återinträde i organisationen. Beslut om varning, avstängning, uteslutning samt återinträde fattas av Riksorganisationens trygghetsråd.
§3.6 Trygghetsrådet
Hantering av trygghetsärenden och beslut om åtgärder tas av Riksorganisationens trygghetsråd bestående av minst två utomstående personer som väljs för en period på 2 år, av riksstämman.
§ 4. ORGANISATION (bunden paragraf)
4.1. Uppbyggnad
US verkar genom Riksstämma, extra Riksstämma, Riksstyrelse, distrikt/lokalavdelningar samt intressegrupper/nätverk av medlemmar.
Organisationens bas är medlemmarnas samarbete i distrikt och lokalavdelningar samt intressegrupper och nätverk, och det är utifrån det som verksamheten tar form. Distrikt och lokalavdelningar bildas utifrån geografiska områden medan intressegrupper och nätverk kan bildas kring särskilda teman eller intressen, avgränsade medlemsgrupper eller för enskilda aktiviteter.
Distrikt och lokalavdelningar samt mandatgivna intressegrupper och nätverk väljer själva sin organisationsform, sina arbetsmetoder och inriktning på verksamheten, inom ramen för dessa stadgar, US’ Principprogram och policys.
4.2. Reglering av verksamhet
Riksorganisationen Unga med Synnedsättnings verksamhet regleras av styrdokument enligt följande prioritetsordning:
1. Stadgan, antagen av riksstämman.
2. Policydokument, antagna av riksstämman.
3. Riktlinjer antagna av riksstyrelsen
4. Instruktioner, antagna av riksstyrelsen.
5. Arbetsordningar, antagna av Unga med Synnedsättnings organ för dess egen verksamhet.
4.3. Mandatgivna intressegrupper och nätverk
En intressegrupp eller ett nätverk kan bildas om minst tre medlemmar vill det. Hit räknas inte de arbetsgrupper som Riksstyrelsen tillsätter för genomförande av beslutad verksamhet.
Intressegrupper och nätverk får bara bestå av medlemmar men de får ta in sakkunskap utifrån. Varje intressegrupp och nätverk antar en arbetsplan för sitt arbete i enlighet med Riksstyrelsens riktlinjer. Arbetsplanen ska godkännas av Riksstyrelsen, efter det räknas intressegruppen eller nätverket som mandatgiven och bildad. Mandatgivna intressegrupper och nätverk ska vid sitt första sammanträde utse en sammankallande ledamot eller kontaktperson.
Riksstyrelsen kan besluta att upplösa en intressegrupp eller ett nätverk. Det kan göras om intressegruppen eller nätverket inte följer sin fastställda arbetsplan eller om arbetet på något annat sätt strider mot dessa stadgar, beslut tagna av Riksstämman, US Principprogram eller föreskrifter utfärdade av Riksstyrelsen.
4.4. Distrikt och lokalavdelningar
4.4.1. Bildande
Ett distrikt eller en lokalavdelning kan bildas om minst fem medlemmar vill det. Distriktets verksamhetsområde innefattar ett eller flera län medan en lokalavdelning verkar i högst ett län.
Distrikt och lokalavdelningar antar ”Normalstadgar för distrikt/
lokalavdelningar” enligt den bilaga som Riksstämman antagit och kan därutöver anta ytterligare egna paragrafer och/eller tilläggsmoment som inte strider mot Riksorganisationens stadgar och Principprogram.
4.4.2. Skyldigheter
Distrikt och lokalavdelningar ska före den 31 maj varje år skicka in följande till Rikskansliet:
Justerat årsmötesprotokoll
Justerat konstitueringsprotokoll
Aktuella stadgar
Verksamhetsberättelse
Bokslut
Revisionsberättelse
Antagen verksamhetsplan och budget
Påskrivna tystnadslöften för nyvalda funktionärer
4.4.3. Vilande områden
Om det inte finns förutsättningar för ett distrikt eller en lokalavdelning att under en begränsad tid bedriva verksamhet kan distriktet eller lokalavdelningen förklaras vilande.
Beslut om att förklara ett distrikt eller en lokalavdelning vilande fattas av distriktets eller lokalavdelningens årsmöte med två tredjedels majoritet av de röstberättigade upptagna på fastställd röstlängd. Innan distriktets eller lokalavdelningens årsmöte ska frågan behandlas av Riksstyrelsen.
Ett distrikt eller en lokalavdelning kan vara vilande i högst tre år och ska därefter återstartas, ombildas, upplösas eller införlivas i ett annat distrikt eller en annan lokalavdelning.
Under tiden som distriktet eller lokalavdelningen är vilande ansvarar Riksorganisationen för verksamheten inom distriktets eller lokalavdelningens område och förvaltar dess tillgångar, som används för denna verksamhet.
Medlemmar som är bosatta inom vilande distrikt eller lokalavdelningar har rätt att på Riksorganisationens bekostnad delta i andra distrikts och lokalavdelningars verksamheter och få information om dessa.
4.4.4. Förändring av det geografiska upptagningsområdet
Förändringar av distrikts/lokalavdelningars geografiska upptagningsområde förutsätter beslut såväl av berörda distrikts/lokalavdelningars årsmöten som av Riksstyrelsen.
Initiativ till sådana förändringar kan tas av såväl Riksstyrelsen som distrikt/lokalavdelningar. Vid förändringar av distrikts/ lokalavdelningars geografiska upptagningsområde ska det tillgodoses att inga områden ställs utanför.
4.5. Internt stöd och återrapportering
Distrikt/lokalavdelningar samt mandatgivna intressegrupper/nätverk har rätt att hos Riksstyrelsen ansöka om bidrag från Riksorganisationen för sin verksamhet.
Distrikt/lokalavdelningar och mandatgivna intressegrupper/nätverk ska kontinuerligt på det sätt som Riksstyrelsen föreskriver redovisa medlemmar, styrelsens sammansättning och av Riksorganisationen erhållna bidrag.
4.6. Alkohol och droger
Alkoholhaltiga drycker som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol och illegala droger är förbjudna inom hela US’ verksamhet. Alkoholhaltiga drycker är tillåtna vid externa representationer vid arrangemang där US inte är arrangör.
Om denna regel bryts leder detta till att medlemmen blir avstängd i tre månader. Skulle detta upprepas så leder det till en uteslutning på två år. Därefter gör medlemmen en ansökan på nytt.
§ 5. OMRÖSTNING (bunden paragraf)
5.1. Beslutsfattande
Beslut inom organisationen fattas genom öppen omröstning med acklamation (ja-rop). Om en röstberättigad begär rösträkning, genomförs det. Denna ska ske genom namnupprop. Det förslag som får flest röster vinner. Vid ändring av stadgar, för att förklara ett distrikt eller en lokalavdelning vilande eller upplöst, samt vid fråga om uteslutning av medlem, ska beslut fattas med tvåtredjedels majoritet av de röstberättigade upptagna på fastställd röstlängd eller närvarolista.
Varje person har en röst. Röstning med fullmakt kan inte förekomma.
Medlem som inte kan vara med under hela mötet meddelar det till mötesfunktionärerna som justerar röstlängden. Medlem som tagits upp på röstlängden och som inte närvarar vid omröstning och heller inte meddelat frånvaro räknas som avstående vid omröstningen.
5.2. Sluten omröstning
Sluten omröstning, med valsedlar på punktskrift och storstil kan endast ske vid personval och vid fråga om uteslutning av medlem samt i frågor som rör enskild person. Om en röstberättigad så begär hålls sluten omröstning i dessa frågor.
5.3. Lika röstetal
Om två eller flera förslag får lika många röster vid en omröstning avgörs frågan genom en ny omröstning mellan de förslagen. Om två eller fler förslag fortfarande har lika många röster efter omröstningen så avgör lotten.
Om två eller flera förslag får lika många röster vid ett beslut på ett styrelsesammanträde så har ordföranden utslagsröst.
5.4. Valordning
Innan personval kan genomföras ska kandidatlistor fastställas för respektive uppdrag som valen gäller. Därefter genomförs valen utifrån de fastslagna kandidatlistorna.
I de fall det förekommer fyllnadsval genomförs dessa som egna omröstningar oberoende av andra val. Först genomförs ordinarie val och därefter eventuella fyllnadsval.
5.5 Jäv:
Jäv anses uppstå när:
Ett beslut berör endera parten av paret, då ska övriga delen av paret anses vara jävig.
Personer som har uppdrag i samma led bor med varandra. ”Bo med” definieras utifrån folkbokföringsadressen alternativt där majoriteten av dygnsvilan sker.
En person i Riksstyrelsen också innehar ett förtroendeuppdrag på distriktsnivå.
En person i Riksstyrelsen har en partner/bor med en person som har förtroendeuppdrag på distriktsnivå.
Beslutet direkt påverkar dig ekonomiskt.
En person i styrelsen har en familjemedlem som direkt berörs av styrelsens beslut.
Det finns en relation mellan en person i styrelsen och anställd personal i samma led.
Det finns en relation mellan en person i styrelsen och en revisor i samma led.
Hantering av jäv utifrån listan ovan:
I situation 1 och 2 får jävspersoner inte rösta i voteringar eller slutna omröstningar. Jävspersoner ska på begäran lämna rummet inför diskussion.
I situation 3 och 4 får jävspersoner inte rösta i voteringar eller slutna omröstningar som direkt påverkar personens hemdistrikt. Jävspersoner ska på begäran lämna rummet.
I situation 5 och 6 får jävspersoner inte rösta och ska alltid lämna rummet inför diskussion. På begäran kan jävspersoner föredra sakfrågan innan diskussionen startar och jävspersoner lämnar rummet.
Situation 7 och 8 är fullständigt otillåtna i US.
Riksstyrelsen har rätt att mellan US Riksstämma vidga definitionen av jäv om nya situationer som riskerar att skada förtroendet eller legitimiteten för beslutsfattandet upptäcks. Åtgärd som vidtas mellan US Riksstämma får aldrig klassificeras som ”fullständigt otillåten jäv”, Riksstyrelsen får med andra ord inte införa en ny jävsituation som innebär att en förtroendevald i teori eller praktik fråntas sitt förtroendeuppdrag.
Om en vidgad definition av jäv görs av Riksstyrelsen måste det vid nästkommande Riksstämma tas upp i form av en proposition och beslutas om. Om det inte tas upp på Riksstämman, eller om det på Riksstämman avslås, slutar den nya jävsdefinitionen att gälla och Riksstyrelsen har inte mandat att återinföra den jävsdefinitionen.
§ 6. RIKSSTÄMMA
6.1. Riksstämmans uppgifter
Riksstämman är US högsta beslutande organ.
Riksstämman ska:
Behandla Riksstyrelsens rapporter om hur de arbetat med de beslut som fattats av föregående Riksstämma
Behandla Riksstyrelsens verksamhetsberättelse för föregående kalenderår
Behandla revisionsberättelse och verksamhetsrevisorernas rapport för föregående kalenderår
Fastställa föregående kalenderårs balans- och resultaträkning
Ta ställning till föregående kalenderårs ekonomiska resultat
Ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för Riksstyrelsens ledamöter.
Vid behandling av ovanstående ärenden får Riksstyrelsens ledamöter inte rösta.
Vidare ska Riksstämman behandla verksamhetsplan och rambudget för nästkommande kalenderår, ta ställning till eventuella förslag från Riksstyrelsen, inkomna motioner och Riksstyrelsens yttranden över dessa, samt förrätta val av Riksordförande (udda år), Riksstyrelseledamöter, valberedning och revisorer (udda år).
Riksstämman kan diskutera och besluta om organisationens stadgar, Principprogram, medlemsavgift, eventuella fasta arvoden till förtroendevalda, målplan (fastställs udda år, möjlighet att revidera jämna år).
6.2. Tidpunkt, motioner och tillkännagivande
Riksstämma ska hållas någon gång mellan den 4 juni och den 10 juli.
En skriftlig inbjudan på tillgängligt läsmedia med uppgifter om tid, plats och anmälningsinformation skickas till organisationens medlemmar senast den 15 februari. Sista anmälningsdag för Riksstämman är den 1 maj.
Alla medlemmar har rätt att ensam eller i grupp skicka in motioner. Motioner ska skickas till Rikskansliet skriftligt senast den 1 maj.
Senast fyra veckor före Riksstämmans öppnande ska samtliga ärenden som ska behandlas skickas på tillgängligt läsmedia till anmälda deltagare.
6.3. Presidium och protokoll
Till förhandlingarna vid Riksstämman väljs ordförande, sekreterare, två justerare samt minst tre rösträknare. En röstberättigad medlem kan aldrig vara rösträknare.
Dessa får inte heller ingå i nuvarande styrelse.
Vid Riksstämman ska protokoll föras. Dessa ska justeras och lämnas till Riksstyrelsen senast sex veckor efter Riksstämmans avslutande.
6.4. Val
Riksstämman ska välja:
A. Riksordförande på två år (udda år)
B. Fyra ordinarie ledamöter till Riksstyrelsen på två år (udda år)
C. Fyra ordinarie ledamöter till Riksstyrelsen på två år (jämna år)
D. Två ledamöter till Riksstyrelsen på ett år (varje år)
E. En auktoriserad revisionsbyrå på två år (udda år)
F. Två verksamhetsrevisorer och två ersättare på två år (udda år)
G. Valberedning på ett år, tre till fem ordinarie valberedare och minst en ersättare. Valberedningen utser en sammankallande inom sig.
H. en ledamot till trygghetsrådet på två år (udda år).
I. en ledamot till trygghetsrådet på två år (jämna år).
Nominering av kandidater till ovan nämnda val görs till valberedningen senast den 1 maj.
Antalet ordinarie ledamöter och ersättare i valberedningen fastställs i samband med fastställandet av kandidatlistorna innan val genomförs.
Ersättare i valberedningen samt revisorsersättare ska väljas på så sätt att valberedningen lägger förslag eller att valresultatet klargör deras inbördes förhållande till varandra och därmed fastställer inträdesordningen.
Vid val av Riksordförande fodras att minst hälften av de närvarande medlemmarna biträtt valet. Ny omröstning sker endast mellan de två som har de högsta röstetalen efter första omröstningen.
6.5. Geografisk placering
Riksstämman ska vara geografiskt placerad i våra distrikt enligt följande ordning:
År som slutar med 0 och 5: US Stockholm.
År som slutar med 1 och 6: US Mitt.
År som slutar med 2 och 7: US Väst.
År som slutar med 3 och 8: US Syd.
År som slutar med 4 och 9: US Norr.
Enbart under samhällskritiska situationer kan detta frångås.
§ 7 EXTRA RIKSSTÄMMA
Extra Riksstämma ska hållas när:
Minst en tredjedel av organisationens medlemmar eller hälften av distrikten/lokalavdelningarna och mandatgivna intressegrupperna/nätverken begär det, eller
Riksstyrelsen eller revisorerna finner det nödvändigt, eller
Ordinarie Riksstämma inte beviljar ansvarsfrihet för Riksstyrelsen eller bordlägger punkter till en extra Riksstämma.
Extra Riksstämma kan endast behandla de frågor som föranlett dess sammankallande.
Extra Riksstämma ska hållas inom 7 veckor från den dagen en fullständig begäran inkommer. Med fullständig begäran från hälften av distrikten/lokalavdelningarna och mandatgivna intressegrupperna/nätverken avses färdigjusterade, signerade och inskickade protokoll. Med fullständig begäran från en tredjedel av organisationens medlemmar avses en verifierbar och inskickad namninsamling.
Inbjudan ska skickas till medlemmarna på tillgängligt läsmedia senast fyra veckor före mötets öppnande. Handlingar ska skickas ut på tillgängligt läsmedia senast två veckor före extra Riksstämmans öppnande.
När tre distrikt kallar till extra Riksstämman blir riksstyrelsen skyldig att påbörja processen omgående och ska inte invänta de justerade och undertecknade protokollen, de skickas in i efterhand.
§ 8. RIKSSTYRELSEN
8.1. Uppgift
Riksstyrelsen är US högsta beslutande organ mellan varje Riksstämma och är inför detta organ ansvarig för organisationens allmänna verksamhet och ekonomiska förvaltning.
Riksstyrelsen ska i överensstämmelse med dessa stadgar och Riksstämmans beslut leda den löpande verksamheten.
Riksstyrelsen ska efter varje Riksstämma följa upp fattade beslut och se till att dessa verkställs. Uppföljningen av besluten ska framgå av Riksstyrelsens protokoll.
Riksstyrelsen tillsätter personal vid organisationens kansli samt eventuell övrig personal.
8.2. Sammansättning och konstituering
Riksstyrelsen väljs av Riksstämman och består av Riksordförande och tio ordinarie ledamöter.
Riksordförande väljs direkt av Riksstämman (udda år), i övrigt konstituerar Riksstyrelsen sig själv.
Riksstyrelsen ska utse sekreterare och kassör. Till kassör kan en utomstående person utses och adjungeras.
Riksstyrelsen kan dessutom utse en till två vice ordföranden, vice sekreterare, ekonomiskt ansvarig och vice ekonomiskt ansvarig.
Till ekonomiskt ansvarig kan en utomstående person utses och adjungeras.
8.3. Mandatperiod, avgång och beslutsmässighet
Riksstyrelsens mandatperiod löper från Riksstämma till Riksstämma.
Mandattiden för Riksordförande och åtta ordinarie ledamöter är två år medan två ordinarie ledamöter väljs på ett år. Valet går till så att sex av de ordinarie ledamöterna väljs varje år.
Om en ledamot eller ordförande vill lämna Riksstyrelsen före mandattidens utgång ska hen begära detta skriftligt till Riksstyrelsen. Riksstyrelsen ska besluta om entledigandet vid sitt nästa sammanträde. Först när ledamoten är entledigad via Riksstyrelsens beslut är ledamoten skild från sitt uppdrag. När en skriftlig entledigandebegäran har inskickats kan den inte dras tillbaka. Muntlig begäran kan inte behandlas utan endast skriftlig begäran är giltig som beslutsunderlag vid beslut om entledigande.
Riksstyrelsen är beslutsmässig då fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Om en styrelseledamot har avgått krävs att fler än hälften, men minst fyra, av kvarvarande ledamöter är närvarande för styrelsen ska vara beslutsmässig.”.
8.4. Tillkännagivande och protokoll
Kallelse, förslag till dagordning och andra handlingar ska skickas till Riksstyrelsens ledamöter samt andra som ska närvara på sammanträdet på tillgängligt läsmedia. Handlingarna ska vara deltagarna tillhanda senast tio dagar före sammanträdet. Verksamhetsrevisorerna får handlingarna för kännedom.
Protokoll ska föras vid både Riksstyrelsens och arbetsutskottets sammanträden. Protokollen ska färdigställas och justeras inom en månad efter avslutat sammanträde. De ska vara numrerade i följd och justeringsdatum ska framgå tydligt.
8.5. Sammanträden
Riksstyrelsen ska sammanträda minst sex gånger varje år och arbetsutskottet när det behövs.
Riksordförande, ordinarie ledamöter samt revisorer kan begära att Riksstyrelsen ska sammanträda.
Det är Riksordförandes skyldighet att kalla till utsatt eller begärt sammanträde med styrelse eller dess arbetsutskott.
Begärda punkter som utgör grund för kallelsen skall upptas i dagordningen.
Vid Riksstyrelsens sammanträden har revisorer och eventuell personal yttrande- och förslagsrätt och ska beredas möjlighet att närvara.
8.6. Riksråd
Vid extraordinära händelser i organisationen, samt för behandling av frågor som Riksstämman eller Riksstyrelsen valt att hänskjuta, kan Riksstyrelsen eller revisorerna inkalla en representant från varje distrikt/lokalavdelning, mandatgiven intressegrupp/nätverk till ett riksråd för överläggningar och beslut.
§ 9. VALBEREDNING
Valberedningen består av minst tre ordinarie ledamöter jämte ersättare. Minst två av de ordinarie ledamöterna måste vara medlemmar i US. Om ordinarie ledamöter inte kan närvara eller avsäger sig uppdraget inträder ersättare i den ordning de valts.
Valberedningen ska
förbereda Riksstämmans olika val
kontinuerligt underrätta Riksstyrelsen om arbetets gång
göra en redovisning som innehåller vilka kandidater som föreslagits vid respektive val samt vilka av dessa valberedningen förordar
Redovisningen av kandidater ska skickas till Riksstyrelsen senast sex veckor före Riksstämman.
Nominering av kandidater ska vara valberedningen tillhanda senast den 1 maj på det sätt som valberedningen aviserar. Nomineringar kan inte ske under Riksstämman.
Före omröstning ska Riksstämman fastställa de kandidatlistor som valberedningen redovisar. Kandidatlistorna ska innehålla namn på de som kandiderar till olika förtroendeuppdrag och vilka kandidater valberedningen förordar vid respektive val.
§ 10. REVISION
Riksstämman väljer en auktoriserad revisionsbyrå samt två ordinarie verksamhetsrevisorer och två ersättare för dessa. Ersättare inträder vid förfall för ordinarie revisor i den ordning som beslutats av Riksstämman.
Mandattiden är två år.
Revisorerna ska, i överensstämmelse med dessa stadgar, granska Riksstyrelsens verksamhet och ekonomiska förvaltning samt årligen skriva en revisionsberättelse.
I revisionsberättelsen ska ett uttalande om fastställande av resultat- och balansräkning, föregående kalenderårs ekonomiska resultat samt ansvarsfrihet för Riksstyrelsens ledamöter finnas.
Såväl den auktoriserade revisorn som verksamhetsrevisorerna ska underteckna revisionsberättelsen.
Vid revisionen ska fastställas att fattade beslut inte strider mot organisationens stadgar eller beslut av Riksstämma samt att redovisningen är väl förd och behörigen bekräftad.
Revision ska ske efter varje verksamhetsår. Revisionen ska vara avslutad och berättelse skickad till Riksstyrelsen inom en månad från det datum som bokslutet överlämnats till revisorerna, dock senast den 30 april.
Den auktoriserade revisorn ska framlägga en revisionssammanfattning för verksamhetsrevisorerna.
Verksamhetsrevisorerna ska i samband med avslutad revision, till Riksstämman inkomma med en särskild revisionsrapport med större fokus på organisationens verksamhet.
Revisionsrapporten ska uppmärksamma om fattade beslut stämmer överens med genomförd verksamhet, påpeka eventuella brister i organisationens arbete och föreslå förbättringar.
Revisorerna har när som helst rätt att ta del av räkenskapsböckerna, protokoll och övriga handlingar som hör till organisationens verksamhet.
Vid Riksstämman har revisorerna yttrande- och förslagsrätt och ska ges möjlighet att närvara.
§ 11. EKONOMISKT TEKNISKA BESTÄMMELSER OCH ANSVARIGHET (bunden paragraf)
Organisationens firma tecknas av tre personer vilka utses ur styrelsen, två av dessa måste skriva under tillsammans (i förening).
Minst två i styrelsen ska ha attesträtt var för sig eller tillsammans.
Som mest två personer utanför styrelsen kan om styrelsen så önskar bli beviljade attesträtt var för sig eller tillsammans, för ett begränsat belopp som även det ska fastställas av styrelsen.
Som mest tre personer ska äga utanordnings- och uttagsrätt var för sig eller tillsammans. Dessa kan antingen ingå i styrelsen eller vara utsedda av denna.
Som mest tre personer ska äga rätt att flytta pengar mellan organisationens konton var för sig eller tillsammans. Även dessa kan antingen ingå i styrelsen eller vara utsedda av denna.
Riksorganisationen, distrikten och lokalavdelningarna svarar inte för varandras förbindelser.
§ 12. STADGEÄNDRING
Bara ett beslut av Riksstämman kan ändra dessa stadgar.
För att en ändring ska börja gälla måste den bifallas med två tredjedels majoritet av de röstberättigade upptagna på den fastställda röstlängden.
Förslaget till nya och/eller reviderade stadgar ska bifogas handlingarna på tillgängligt läsmedia.
Ändring av stadgarna träder i kraft vid en tidpunkt som beslutas av Riksstämman i samband med ändringsbeslutet.
§ 13. ORGANISATIONENS UPPLÖSNING
Organisationens upplösning beslutas av två på varandra följande Riksstämmor, varav ett måste vara ordinarie Riksstämma. Beslut om organisationens upplösning ska fattas enhälligt vid båda tillfällena.
Vid upplösning av organisationen ska organisationens skulder betalas. Organisationens tillgångar ska tillfalla Synskadades Riksförbund (SRF) och förvaltas i enlighet med dessa stadgar, till dess att en liknande organisation som US bestående av unga med synnedsättning bildats och kan överta förvaltningen.
