Distriktets stadgar
STADGAR FÖR UNGA MED SYNNEDSÄTTNING NORR (US NORR)
Antagna av US Norrs årsmöte 2024
§ 1. NAMN OCH UPPTAGNINGSOMRÅDE
Unga med Synnedsättning Norr (US Norr) är ett ideellt, självständigt och oberoende distrikt/lokalavdelning inom Riksorganisationen Unga med Synnedsättning (US).
Styrelsen har sitt säte i Umeå.
US Norr har som sitt upptagningsområde Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland-län.
§ 2. ÄNDAMÅL (bunden paragraf)
US är en idéburen intresseorganisation byggd på demokratisk grund. US arbetar för att främja delaktighet, mångfald, jämlikhet och jämställdhet både inom organisationen och i samhället. Målet är ett solidariskt samhälle där människor bryr sig om och känner ansvar för varandra.
US är en religiöst och partipolitiskt obunden, men inte neutral, organisation. Det betyder att US formulerar sina ställningstaganden och krav utifrån det organisationen anser gynnar unga med synnedsättning. Det är US’ medlemmar som bäst känner sina egna behov och möjligheter och därför är bäst lämpade att komma med förslag på lösningar och förbättringar.
US arbetar för att förbättra levnadsvillkoren för unga med synnedsättning genom att påverka samhället att bättre tillvarata målgruppens förmågor och tillgodose dess behov.
US’ arbete utgår från den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna samt FN:s konventioner som berör barns och personer med funktionsnedsättnings rättigheter.
Som organisation har US till uppgift att sprida kunskap om situationen för unga med synnedsättning till myndigheter, beslutsfattare, organisationer och allmänheten.
US har till uppgift att söka upp, organisera och engagera unga med synnedsättning i Sverige.
US’ verksamhet syftar till att stärka medlemmarna och skapa samhörighet mellan unga med synnedsättning. Verksamheten ger utrymme för kunskapsinhämtning och erfarenhetsutbyte.
§ 3. MEDLEMSKAP (bunden paragraf)
3.1. Medlemsvillkor
Medlemskap beviljas den som fyllt 10 men inte 31 år och har så nedsatt syn att det är svårt eller omöjligt att läsa vanlig text, orientera sig med bara synens hjälp eller har motsvarande svårigheter i vardagen. Hit kan inte personer räknas som har beviljats rätt att ta B-körkort utan restriktion. US har inget stödjande medlemskap.
3.2. Medlemsavgift och tillhörighet
US medlemmar måste följa antagna stadgar, riktlinjer, policys, regler och betala den medlemsavgift som beslutats av Riksstämman.
Varje medlem betalar sin medlemsavgift till Riksorganisationen och blir medlem i US Norr om den bor i det upptagningsområdet som anges i §1 i dessa stadgar. Om en medlem inte bor i upptagningsområdet kan denne bli medlem i distriktet genom att vederbörande betala ytterligare en medlemsavgift, samt meddela Riksorganisationen att den vill bli medlem i US Norr.
Varje år ska Riksorganisationen skicka ut instruktioner till medlemmarna om hur medlemsavgiften ska betalas. Sista inbetalningsdatum är den 28 februari.
En förtroendevald som inte betalt sin medlemsavgift senast den 28 februari förlorar sin rösträtt och dennes mandat blir vilande till dess att medlemsavgiften har betalats.
3.3. Yttrande-, förslags- och rösträtt
Varje betalande medlem har yttrande-, förslags- och rösträtt vid Riksstämman och vid det egna distriktets eller lokalavdelningens årsmöte.
3.4. Valbarhet
Valbar till tvåårsuppdrag är den medlem som under valåret inte är äldre än 29 år.
Valbar till ettårsuppdrag och fyllnadsval på ett år eller kortare tid, är den medlem som under valåret inte är äldre än 30 år.
För att vara valbar till revisorsuppdrag behöver inte medlemsvillkoren uppfyllas.
En medlem kan inte vara både anställd och förtroendevald i samma led inom organisationen.
§ 3.5 Avstängning & uteslutning
Om en enskild medlem bryter mot stadgar, eller skadar organisationen eller dess medlemmar ska följande åtgärder vidtas enligt följande ordning: Varning, avstängning och uteslutning. Vid en handling av allvarligare art ska lämpliga åtgärder vidtas utan hänsyn till åtgärdstrappan.
Vid misstanke om brott inom föreningens verksamhet ska en polisanmälan göras. Polisanmälan görs av företrädare för organisationen.
Den medlem som döms för ett brott som begåtts utanför föreningens verksamhet vilket riskerar att gå ut över organisationens medlemskår eller verksamhet ska också uteslutas. Vid ett sådant beslut ska domen vunnit laga kraft innan uteslutning sker.
Avstängning sker på bestämd tid. Tidens längd avgörs av skadans art. Uteslutning gäller tills vidare. Medlem som blivit utesluten kan ansöka om återinträde i organisationen. Beslut om varning, avstängning, uteslutning samt återinträde fattas av Riksorganisationens trygghetsråd.
§3.6 Trygghetsrådet
Hantering av trygghetsärenden och beslut om åtgärder tas av Riksorganisationens trygghetsråd som väljs av riksstämman.
§ 4. ORGANISATION (bunden paragraf)
4.1. Uppbyggnad
US verkar genom Riksstämma, extra Riksstämma, Riksstyrelse, distrikt/lokalavdelningar samt intressegrupper/nätverk av medlemmar.
Organisationens bas är medlemmarnas samarbete i distrikt och lokalavdelningar samt intressegrupper och nätverk, och det är utifrån det som verksamheten tar form. Distrikt och lokalavdelningar bildas utifrån geografiska områden medan intressegrupper och nätverk kan bildas kring särskilda teman eller intressen, avgränsade medlemsgrupper eller för enskilda aktiviteter.
Distrikt och lokalavdelningar samt mandatgivna intressegrupper och nätverk väljer själva sin organisationsform, sina arbetsmetoder och inriktning på verksamheten, inom ramen för dessa stadgar och US Principprogram.
§4.2. Reglering av verksamhet
US Norrs verksamhet regleras av styrdokument enligt följande prioritetsordning:
1. Stadgan, antagen av årsmötet.
2. Policydokument, antagna av årsmötet.
3. Riktlinjer antagna av styrelsen.
4. Instruktioner, antagna av styrelsen.
5. Arbetsordningar, antagna av US Norrs organ för dess egen verksamhet.” slut på citat.
4.3. Mandatgivna intressegrupper och nätverk
En intressegrupp eller ett nätverk kan bildas om minst tre medlemmar vill det. Hit räknas inte de arbetsgrupper som Riksstyrelsen tillsätter för genomförande av beslutad verksamhet.
Intressegrupper och nätverk får bara bestå av medlemmar men de får ta in sakkunskap utifrån. Varje intressegrupp och nätverk antar en arbetsplan för sitt arbete i enlighet med Riksstyrelsens riktlinjer. Arbetsplanen ska godkännas av Riksstyrelsen, efter det räknas intressegruppen eller nätverket som mandatgiven och bildad. Mandatgivna intressegrupper och nätverk ska vid sitt första sammanträde utse en sammankallande ledamot eller kontaktperson.
Riksstyrelsen kan besluta att upplösa en intressegrupp eller ett nätverk. Det kan göras om intressegruppen eller nätverket inte följer sin fastställda arbetsplan eller om arbetet på något annat sätt strider mot dessa stadgar, beslut tagna av Riksstämman, US Principprogram eller föreskrifter utfärdade av Riksstyrelsen.
4.4. Distrikt och lokalavdelningar
4.4.1. Bildande
Ett distrikt eller en lokalavdelning kan bildas om minst fem medlemmar vill det. Distriktets verksamhetsområde innefattar ett eller flera län medan en lokalavdelning verkar i högst ett län.
Distrikt och lokalavdelningar antar ”Normalstadgar för distrikt/
lokalavdelningar” enligt den bilaga som Riksstämman antagit och kan därutöver anta ytterligare egna paragrafer och/eller tilläggsmoment som inte strider mot Riksorganisationens stadgar och Principprogram.
4.4.2. Skyldigheter
Distrikt och lokalavdelningar ska före den 31 maj varje år skicka in följande till rikskansliet:
Justerat Årsmötesprotokoll
Justerat Konstitueringsprotokoll
Aktuella stadgar
Verksamhetsberättelse
Bokslut
Revisionsberättelse
Antagen verksamhetsplan och budget
Påskrivna tystnadslöften för nyvalda funktionärer
4.4.3. Vilande områden
Om det inte finns förutsättningar för ett distrikt eller en lokalavdelning att under en begränsad tid bedriva verksamhet kan distriktet eller lokalavdelningen förklaras vilande.
Beslut om att förklara ett distrikt eller en lokalavdelning vilande fattas av distriktets eller lokalavdelningens årsmöte med två tredjedels majoritet av de röstberättigade upptagna på fastställd röstlängd. Innan distriktets eller lokalavdelningens årsmöte ska frågan behandlas av Riksstyrelsen.
Ett distrikt eller en lokalavdelning kan vara vilande i högst tre år och ska därefter återstartas, ombildas, upplösas eller införlivas i ett annat distrikt eller en annan lokalavdelning.
Under tiden som distriktet eller lokalavdelningen är vilande ansvarar Riksorganisationen för verksamheten inom distriktets eller lokalavdelningens område och förvaltar dess tillgångar, som används för denna verksamhet.
Medlemmar som är bosatta inom vilande distrikt eller lokalavdelningar har rätt att på Riksorganisationens bekostnad delta i andra distrikts och lokalavdelningars verksamheter och få information om dessa.
4.4.4. Förändring av det geografiska upptagningsområdet
Förändringar av distrikts/lokalavdelningars geografiska upptagningsområde förutsätter beslut såväl av berörda distrikts/lokalavdelningars årsmöten som av Riksstyrelsen.
Initiativ till sådana förändringar kan tas av såväl Riksstyrelsen som distrikt/lokalavdelningar. Vid förändringar av distrikts/ lokalavdelningars geografiska upptagningsområde ska det tillgodoses att inga områden ställs utanför.
4.5. Internt stöd och återrapportering
Distrikt/lokalavdelningar samt mandatgivna intressegrupper/nätverk har rätt att hos Riksstyrelsen ansöka om bidrag från Riksorganisationen för sin verksamhet.
Distrikt/lokalavdelningar och mandatgivna intressegrupper/nätverk ska kontinuerligt på det sätt som Riksstyrelsen föreskriver redovisa medlemmar, styrelsens sammansättning och av Riksorganisationen erhållna bidrag.
4.6. Alkohol och droger
Alkoholhaltiga drycker som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol och illegala droger är förbjudna inom hela US’ verksamhet. Alkoholhaltiga drycker är tillåtna vid externa representationer vid arrangemang där US inte är arrangör.
Om denna regel bryts leder detta till att medlemmen blir avstängd i tre månader. Skulle detta upprepas så leder det till en uteslutning på två år. Därefter gör medlemmen en ansökan på nytt.
§ 5. OMRÖSTNING (bunden paragraf)
5.1. Beslutsfattande
Beslut inom organisationen fattas genom öppen omröstning med acklamation (ja-rop). Om en röstberättigad begär rösträkning, genomförs det. Denna ska ske genom namnupprop. Det förslag som får flest röster vinner. Vid ändring av stadgar, för att förklara ett distrikt eller en lokalavdelning vilande eller upplöst, samt vid fråga om uteslutning av medlem, ska beslut fattas med tvåtredjedels majoritet av de röstberättigade upptagna på fastställd röstlängd eller närvarolista.
Varje person har en röst.
Röstning med fullmakt kan inte förekomma.
Medlem som inte kan vara med under hela mötet meddelar det till mötesfunktionärerna som justerar röstlängden. Medlem som tagits upp på röstlängden och som inte närvarar vid omröstning och heller inte meddelat frånvaro räknas som avstående vid omröstningen.
5.2. Sluten omröstning
Sluten omröstning, med valsedlar på punktskrift och storstil kan endast ske vid personval och vid fråga om uteslutning av medlem samt i frågor som rör enskild person. Om en röstberättigad så begär hålls sluten omröstning i dessa frågor.
5.3. Lika röstetal
Om två eller flera förslag får lika många röster vid en omröstning avgörs frågan genom en ny omröstning mellan de förslagen. Om två eller fler förslag fortfarande har lika många röster efter omröstningen så avgör lotten.
Om två eller flera förslag får lika många röster vid ett beslut på ett styrelsesammanträde så har ordföranden utslagsröst.
5.4. Valordning
Innan personval kan genomföras ska kandidatlistor fastställas för respektive uppdrag som valen gäller. Därefter genomförs valen utifrån de fastslagna kandidatlistorna.
I de fall det förekommer fyllnadsval genomförs dessa som egna omröstningar oberoende av andra val. Först genomförs ordinarie val och därefter eventuella fyllnadsval.
5.5. Jäv
Jäv anses uppstå när:
Ett beslut berör endera parten av paret, då ska övriga delen av paret anses vara jävig.
Personer som har uppdrag i samma led bor med varandra. ”Bo med” definieras utifrån folkbokföringsadressen alternativt där majoriteten av dygnsvilan sker.
En person i Riksstyrelsen också innehar ett förtroendeuppdrag på distriktsnivå.
En person i Riksstyrelsen har en partner/bor med en person som har förtroendeuppdrag på distriktsnivå.
Beslutet direkt påverkar dig ekonomiskt.
En person i styrelsen har en familjemedlem som direkt berörs av styrelsens beslut.
Det finns en relation mellan en person i styrelsen och anställd personal i samma led.
Det finns en relation mellan en person i styrelsen och en revisor i samma led.
Hantering av jäv utifrån listan ovan:
I situation 1 och 2 får jävspersoner inte rösta i voteringar eller slutna omröstningar. Jävspersoner ska på begäran lämna rummet inför diskussion.
I situation 3 och 4 får jävspersoner inte rösta i voteringar eller slutna omröstningar som direkt påverkar personens hemdistrikt. Jävspersoner ska på begäran lämna rummet.
I situation 5 och 6 får jävspersoner inte rösta och ska alltid lämna rummet inför diskussion. På begäran kan jävspersoner föredra sakfrågan innan diskussionen startar och jävspersoner lämnar rummet.
Situation 7 och 8 är fullständigt otillåtna i US.
Riksstyrelsen har rätt att mellan US Riksstämma vidga definitionen av jäv om nya situationer som riskerar att skada förtroendet eller legitimiteten för beslutsfattandet upptäcks. Åtgärd som vidtas mellan US Riksstämma får aldrig klassificeras som ”fullständigt otillåten jäv”, Riksstyrelsen får med andra ord inte införa en ny jävsituation som innebär att en förtroendevald i teori eller praktik fråntas sitt förtroendeuppdrag.
Om en vidgad definition av jäv görs av Riksstyrelsen måste det vid nästkommande Riksstämma tas upp i form av en proposition och beslutas om. Om det inte tas upp på Riksstämman, eller om det på Riksstämman avslås, slutar den nya jävsdefinitionen att gälla och Riksstyrelsen har inte mandat att återinföra den jävsdefinitionen.
§ 6. ORDINARIE ÅRSMÖTE
6.1. Uppgift
Årsmötet är US Norrs högsta beslutande organ.
Årsmötet ska behandla:
Verksamhetsberättelse,
Ekonomisk berättelse,
Revisionsberättelse,
Ta ställning till föregående års ekonomiska resultat
Fråga om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter.
Vid behandling av ovan nämnda ärenden får inte styrelsens ledamöter rösta.
Mötet ska vidare ta ställning till inkomna motioner och styrelsens yttranden över dessa, förslag från styrelsen och medlemmar som mötet beslutar att behandla, eventuella fasta arvoden till förtroendevalda, samt verksamhetsplan och budget för innevarande år.
6.2. Tidpunkt, motioner och tillkännagivande
US Norr håller ordinarie årsmöte senast 31 mars varje år.
Inbjudan till årsmötet ska sändas ut till medlemmarna på tillgängligt läsmedia senast sex veckor före mötets öppnande.
Motioner ska vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före mötets öppnande. Möteshandlingar ska vara mötesdeltagarna tillhanda på tillgängligt läsmedia senast två veckor före mötets öppnande.
6.3. Presidium och protokoll
Till förhandlingarna vid årsmöte väljs ordförande, sekreterare, två justerare samt minst två rösträknare. En röstberättigad medlem kan aldrig vara rösträknare.
Dessa får inte heller ingå i nuvarande styrelse.
Vid årsmötet ska protokoll föras. Justerat årsmötesprotokoll ska lämnas till styrelsen senast sex veckor efter årsmötets avslutande.
6.4. Val
Årsmötet ska välja:
A. Ordförande på högst två år.
B. Två till åtta ordinarie styrelseledamöter på högst två år.
C. Eventuella ersättare till styrelsen, högst fyra personer på ett år.
D. Revisorer, en till två ordinarie jämte eventuell ersättare på ett år.
E. Valberedning eller valkommitté, minst en och högst tre ordinarie ledamöter (varav en sammankallande) jämte eventuell ersättare på ett år.
Nominering av kandidater till ovan nämnda val görs till valberedningen/valkommittén.
Antalet ledamöter och ersättare i styrelsen, revisorer och ersättare för dessa, samt ledamöter och ersättare i valberedningen/ valkommittén fastställs i samband med fastställandet av kandidatlistor innan val genomförs.
Eventuella ersättare till styrelsen, ersättare till valberedningen/ valkommittén, samt revisorsersättare ska väljas på så sätt att valresultatet klargör deras inbördes förhållande till varandra och därmed fastställer inträdesordningen.
§ 7. EXTRA ÅRSMÖTE
Ska hållas när:
styrelsen eller revisorer finner det nödvändigt,
minst en tredjedel av medlemmarna i distriktet/lokalavdelningen kräver det
eller när ordinarie årsmöte inte beviljat styrelsen ansvarsfrihet.
Det extra årsmötet kan endast behandla de frågor som föranlett dess sammankallande.
Inbjudan till extra årsmöte sänds ut på tillgängligt läsmedia till medlemmarna senast fyra veckor före mötets öppnande.
Handlingar på tillgängligt läsmedia ska sändas ut till anmälda mötesdeltagare senast två veckor före mötets öppnande.
§ 8. STYRELSE
8.1. Uppgift
Styrelsen är mellan årsmötena US Norrs högsta beslutande organ. Styrelsens uppgift är att verkställa årsmötets beslut samt att fatta beslut i löpande ärenden och att leda verksamheten. Styrelsen är ansvarig inför årsmötet, för US Norrs verksamhet och ekonomiska förvaltning.
8.2. Sammansättning och konstituering
Årsmötet väljer styrelse bestående av ordförande och minst två ordinarie ledamöter, samt eventuella ersättare. Ordförande väljs av årsmötet, i övrigt konstituerar styrelsen sig själv.
Kan inte ordinarie ledamöter närvara vid möte ska eventuella ersättare träda in i den ordning som årsmötet beslutat.
Styrelsen ska utse sekreterare och kassör. Till kassör kan en utomstående person utses och adjungeras.
Styrelsen kan dessutom utse vice ordförande, vice sekreterare, ekonomisk kontaktlänk, arbetsutskott (AU), samt de poster som styrelsen ser nödvändiga om den så önskar.
Till ekonomisk kontaktlänk kan en utomstående person utses och adjungeras.
Till ett eventuellt AU kan brådskande ärenden och andra frågor som bedöms lämpliga delegeras.
AU består av tre ordinarie ledamöter och en eventuell ersättare.
8.3. Mandatperiod, avgång och beslutsmässighet
Styrelsens mandatperiod löper från årsmöte till årsmöte.
Mandattiden för ordförande, ordinarie ledamöter och ersättare är
ett år.
Om en ledamot eller ersättare vill lämna styrelsen före mandattidens utgång, ska hen motivera detta skriftligt till styrelsen. Styrelsen bekräftar beslutet vid sitt nästa möte.
Styrelsen är beslutsmässig då fler än hälften men minst tre av ledamöterna är närvarande.
Om en styrelseledamot begär avgång och styrelsen godkänner denna krävs att fler än hälften men minst tre av kvarvarande ledamöter är närvarande för beslutsmässighet.
8.4. Tillkännagivande och protokoll
Kallelse, förslag till dagordning och andra handlingar ska skriftligen och på tillgängligt läsmedia skickas till styrelsens ledamöter och eventuella ersättare.
Handlingarna ska vara deltagarna tillhanda senast tio dagar före ordinarie styrelsesammanträdets öppnande.
Vid såväl styrelsens som arbetsutskotts sammanträden ska protokoll föras. Dessa ska färdigställas och justeras inom en månad efter avslutat sammanträde. Protokollen ska vara numrerade i följd och justeringsdatum ska tydligt framgå.
8.5. Sammanträden
Styrelsen ska sammanträda minst fyra gånger varje år och arbetsutskottet när det behövs.
Ordförande, ledamöter och eventuella ersättare, samt revisorer kan begära att styrelsen ska sammanträda.
Vid styrelsens sammanträden har US Norrs medlemmar, revisorer och eventuell personal yttrande- och förslagsrätt och ska beredas möjlighet att närvara.
§ 9. VALBEREDNING/VALKOMMITTÉ
Valberedningen/valkommittén består av minst en ordinarie ledamot jämte eventuella ersättare.
Valberedningen/valkommittén ska
Förbereda årsmötets olika val
Kontinuerligt underrätta styrelsen om arbetets gång
Göra en redovisning som innehåller vilka kandidater som ställer upp vid respektive val.
Nominering av kandidater ska vara valberedningen/valkommittén tillhanda på det sätt och inom de tidsangivelser som valberedningen/valkommittén aviserar före årsmötets hållande.
Före omröstning ska av valberedningen/valkommittén redovisade kandidatlistor innehållande namn på de som kandiderar till olika förtroendeuppdrag fastställas.
Om distriktet/lokalavdelningen valt att ha en valberedning, ska valberedningen meddela årsmötet vilka kandidater som förordas av valberedningen vid respektive val.
§ 10. REVISION
Årsmötet väljer ordinarie revisor/er jämte ersättare som har till uppgift att granska styrelsens verksamhet och ekonomiska förvaltning, samt upprätta revisionsberättelse.
Vid förfall för ordinarie revisor/er inträder ersättare i den ordning som årsmötet beslutat.
Vid revisionen ska det tillgodoses att fattade beslut inte strider mot
dessa stadgar eller beslut av årsmötet, samt att räkenskaperna är väl förda och behörigt verifierade.
Revisor/er har rätt att när som helst ta del av räkenskapsböcker, protokoll och övriga till organisationens verksamhet hörande handlingar.
Revision ska ske efter varje verksamhetsår. Revisionen ska vara avslutad och berättelse däröver ingiven till styrelsen inom en månad från det datum som bokslutet överlämnats för revision.
Vid årsmötet har revisorerna yttrande- och förslagsrätt och ska beredas möjlighet att närvara.
§ 11. EKONOMISKT TEKNISKA BESTÄMMELSER OCH ANSVARIGHET (bunden paragraf)
Organisationens firma tecknas av tre personer vilka utses ur styrelsen, två av dessa måste skriva under tillsammans (i förening).
Minst två i styrelsen ska ha attesträtt var för sig eller tillsammans.
Som mest två personer utanför styrelsen kan om styrelsen så önskar bli beviljade attesträtt var för sig eller tillsammans, för ett begränsat belopp som även det ska fastställas av styrelsen.
Som mest tre personer ska äga utanordnings- och uttagsrätt var för sig eller tillsammans. Dessa kan antingen ingå i styrelsen eller vara utsedda av denna.
Som mest tre personer ska äga rätt att flytta pengar mellan organisationens konton var för sig eller tillsammans. Även dessa kan antingen ingå i styrelsen eller vara utsedda av denna.
Riksorganisationen, distrikten och lokalavdelningarna svarar inte för varandras förbindelser.
§ 12. STADGEÄNDRING
Bara ett beslut av årsmötet kan ändra dessa stadgar.
För att en ändring ska börja gälla måste den bifallas med två tredjedels majoritet av de röstberättigade upptagna på den fastställda röstlängden.
Förslaget till nya och/eller reviderade stadgar ska bifogas med handlingarna på tillgängligt läsmedia.
§ 13. UPPLÖSNING
Upplösning beslutas av två på varandra följande årsmöten, varav ett måste vara ordinarie årsmöte.
Beslut om upplösning ska fattas enhälligt vid båda tillfällena.
Vid upplösning ska distriktets/lokalavdelningens skulder betalas. Därefter ska distriktets/lokalavdelningens tillgångar tillfalla riksorganisationen.
